VLCD – mycket lågkaloridieter under 800 kcal

VLCD, Very Low Calorie Diet, innebär ett dagligt energiintag under 800 kcal. Det är den mest aggressiva formen av dietbehandling som används kliniskt vid obesitas. Metoden ger snabba resultat, men medför risker som gör att den inte bör genomföras utan professionell vägledning.

Vad är VLCD?

VLCD är en medicinsk dietbehandling där hela eller nästan hela dagsintaget ersätts med speciellt formulerade produkter (pulver, shakes, soppor, bars) som innehåller under 800 kcal per dag. Produkterna är designade för att vara näringsmässigt kompletta, det vill säga ge tillräckligt med protein, vitaminer och mineraler trots det extremt låga kaloriintaget.

Principen är enkel: ett kraftigt kaloriunderskott ger snabb viktminskning. En person med ett TDEE på 2 200 kcal som äter 600 kcal per dag har ett dagligt underskott på 1 600 kcal, vilket motsvarar ungefär 1,5–2 kg viktminskning per vecka (varav en del vatten, särskilt initialt).

VLCD vs LCD vs vanlig måltidsersättning

Vem är VLCD till för?

VLCD används primärt för personer med:

• BMI 30 eller högre (obesitas), särskilt vid samsjuklighet som typ 2-diabetes, sömnapné, ledproblem eller hjärt-kärlsjukdom.
• Behov av snabb viktminskning inför operation. Kirurger ordinerar ibland VLCD 2–4 veckor före gastric bypass eller sleeve för att minska leverns storlek och underlätta ingreppet.
• Motivationsboost. Den snabba initiala viktnedgången kan ge motivation att fortsätta med en mer hållbar plan efteråt.

VLCD rekommenderas inte för personer med normalt BMI, gravida, ammande, barn och ungdomar, personer med ätstörningar eller allvarlig psykisk ohälsa.

Hur länge pågår en VLCD?

En typisk VLCD-behandling varar 8–12 veckor. Därefter sker en gradvis övergång till LCD (800–1 200 kcal) under 2–4 veckor, följt av en stabiliseringsfas med normalkost.

Övergångsfasen är kritisk. Att gå direkt från 600 kcal till normalätande leder nästan garanterat till snabb viktåteruppgång. En strukturerad trappstegsmodell, där kalorinivån höjs stegvis, ger bättre förutsättningar.

Resultat: vad kan du förvänta dig?

VLCD ger snabbare initial viktminskning än konventionell diet. Det är odiskutabelt. Men den långsiktiga bilden är mer nyanserad:

• Typisk viktminskning under 8–12 veckor VLCD: 10–15 kg (individuellt).
• En betydande del av den initiala viktnedgången är vatten och glykogen, inte enbart fett.
• Risken för viktåteruppgång är hög. Studier visar att utan strukturerad uppföljning återgår många till utgångsvikten inom 1–2 år.
• Bäst resultat uppnås när VLCD kombineras med beteendeförändring, fysisk aktivitet och långsiktig uppföljning.

Metabolisk adaptation spelar in. Vid kraftigt kaloriunderskott sjunker den totala energiförbrukningen 10–15 % utöver det som förklaras av viktminskningen, och det mesta av nedgången sitter i rörelse snarare än i vilometabolismen. Hungerhormonet ghrelin ökar och mättnadshormonet leptin sjunker. Det gör det svårare att bibehålla vikten efteråt.

Risker och biverkningar

VLCD är inte riskfritt. Vanliga och allvarliga biverkningar inkluderar:

Vanliga biverkningar

• Trötthet och yrsel. Särskilt de första 1-2 veckorna, innan kroppen anpassat sig.
• Huvudvärk. Vanligt initialt, ofta relaterat till koffeinabstinens och vätskebalans.
• Förstoppning. Lågt fiberintag och reducerad matvolym påverkar tarmrörelserna.
• Frusenhet. Kroppen sparar energi genom att sänka kroppstemperaturen.
• Dålig andedräkt. Ketos ger en karaktäristisk aceton-lukt.

Allvarligare risker

• Gallsten. Snabb viktminskning ökar risken markant. Studier visar att upp till 25 % kan utveckla gallsten vid mycket snabb viktnedgång.
• Muskelmassaförlust. Trots adekvat protein i produkterna sker viss muskelförlust vid så kraftigt underskott. Styrketräning under perioden kan minska detta.
• Elektrolytrubbning. Obalans i natrium, kalium och magnesium kan ge hjärtrytmrubbningar. Därför krävs blodprovsuppföljning.
• Håravfall. Telogent effluvium (tillfälligt håravfall) kan uppstå 2–4 månader efter VLCD-perioden.

VLCD-produkter i Sverige

Nutrilett VLCD

Nutrilett erbjuder en VLCD-linje med shakes, soppor och bars som är formulerade för totalt måltidsersättning under 800 kcal per dag. Produkterna finns i dagligvaruhandeln och på apotek. Nutrilett har lång erfarenhet av måltidsersättning i Norden och produkterna uppfyller EU:s krav.

Cambridge-metoden (1:1 Diet)

Cambridge-metoden, numera känd som 1:1 Diet by Cambridge Weight Plan, är en av de äldsta VLCD-metoderna. Den bygger på personlig coachning och stegvisa kalorinivåer (från 600 kcal upp till underhållsnivå). Produkterna säljs genom konsulenter, inte i butik.

Andra VLCD-alternativ som förekommer i Sverige inkluderar Allevo och olika apoteksprodukter. Gemensamt för alla är att de ska vara näringsmässigt kompletta och EU-godkända.

Så gör du det så säkert som möjligt

1. Kontakta vården först. Prata med läkare eller dietist innan du börjar. Blodprover bör tas innan och under behandlingen.
2. Drick tillräckligt. Minst 2–2,5 liter vätska per dag. Uttorkning är en reell risk.
3. Planera övergången. Bestäm redan innan start hur du ska trappa upp till normalkost. Det är här de flesta misslyckas.
4. Rör dig, men anpassa. Undvik intensiv träning under VLCD. Promenader och lätt styrketräning är bättre.
5. Håll kontakten med vården. Regelbundna uppföljningar, inte bara i början utan även under övergångsfasen.

VLCD är ett verktyg, inte en lösning

VLCD kan vara ett effektivt verktyg vid obesitas, men det är inte en metod för alla och det är inte en snabbfix. Snabb viktminskning följs ofta av snabb viktåteruppgång om inte en strukturerad plan finns för vad som händer efteråt. Metoden bör ses som ett startskott, inte som hela lösningen.

Den viktigaste faktorn för långsiktig framgång är inte vilken diet du börjar med, utan vilka vanor du har kvar när dieten är slut.

Läs mer: Allt om måltidsersättning | Cambridgemetoden | Proteinpulver

VLCD som deffmetod för tränande

VLCD definieras av kalorierna, inte av vem som äter. Under 800 kcal per dag är gränsen. Den kliniska användningen vid BMI 30 och uppåt är en tillämpning av metoden, inte hela den.

Bland styrketränande och idrottare används samma kaloriläge för att bli av med överskottsfett snabbt inför tävling eller säsong. Upplägget ser då annorlunda ut, och skillnaden ligger nästan helt i proteinet.

Därför går proteinbehovet upp, inte ner

Vid kraftig energibrist använder kroppen aminosyror som bränsle och för att bilda glukos. Protein du äter går alltså delvis åt till energi i stället för till att bygga och underhålla muskler. Följden är att du behöver mer protein för att skydda muskelmassan, inte mindre, vilket är tvärtemot vad många antar.

Varianten som bygger på den insikten heter protein-sparing modified fast och är en VLCD där nästan hela energiintaget kommer från protein, med kolhydrater och fett nedtryckta till ett minimum.

Siffrorna från forskningen

Helms och medförfattare rekommenderar 2,3 till 3,1 gram protein per kilo fettfri massa och dag för tävlande kroppsbyggare i deff. Enheten spelar roll: det är den fettfria vikten och inte totalvikten. För en tränad person med låg fettprocent ligger de nära varandra, men skillnaden växer så fort fettprocenten gör det.

De rekommenderar också att proteinet fördelas över dagen, med 0,4 till 0,5 gram per kilo kroppsvikt i varje måltid och tre till sex måltider. För en person på 85 kilo blir det ungefär 35 till 40 gram per måltid. Jämn fördelning spelar större roll här än vid ett vanligt underskott, eftersom varje måltid ska räcka till både energi och muskelunderhåll.

Ola Wallengren om muskelmassa under VLCD

Ola Wallengren är legitimerad dietist och med.dr i klinisk nutrition vid Sahlgrenska. Han har i flera poddar berättat att han körde en VLCD-deff på sig själv och kunde mäta en liten ökning av muskelmassan under perioden.

Det är självrapporterat och inte en publicerad studie, och det ligger utanför hans egen forskning, som handlar om sarkopeni och nutrition vid sjukdom. Men han är en av få i Sverige som både behärskar mätmetoderna och har prövat upplägget på sig själv, och det gör iakttagelsen värd att ta med.

Vad som inte ändras av att du tränar

Kalorierna är fortfarande under 800, och riskerna längre upp på sidan gäller fortfarande. Skillnaden är att ett genomtänkt proteinupplägg skyddar muskelmassan bättre än ett oplanerat, inte att metoden blir ofarlig.

Den som är frisk, tränar tungt och gör detta under en avgränsad period står inför andra risker än den som har obesitas och samsjuklighet. Bägge tjänar på att ha någon som följer upp.