Vad innebär LCHF, och vad visar forskningen?

LCHF kan se olika ut på tallriken. Jämför vilka livsmedel som minskas och vad som tar deras plats när du läser om olika upplägg.

Vad innebär LCHF i praktiken?

LCHF står för Low Carbohydrate High Fat, lågkolhydratkost med hög fettandel. Bröd, ris, pasta och socker minskas i lågkolhydratupplägg. Fett och ofta protein får större plats.

Cochrane konstaterar att lågkolhydratkost saknar en enhetlig, allmänt accepterad definition. Översikten beskriver flera upplägg med olika kolhydratmängder och olika livsmedel som ersätter kolhydraterna. Ord som liberal, måttlig och strikt behöver därför en förklaring i den guide som använder dem. Begreppen jämförs vidare på sidan om LCHF och keto. Andra kostmönster finns i jämförelsen av dieter.

Matvalen när du minskar kolhydraterna

1177 rekommenderar mer omättat fett, exempelvis rapsolja och olivolja, i stället för smör och kokosfett. Där finns också råd om grönsaker och fiberrik mat, mindre chark och variation med fisk, ägg eller vegetariska rätter.

Du kan till exempel kombinera fisk med broccoli och en dressing av rapsolja, eller laga tofu med aubergine, spenat och olivolja. Måltidsidéerna saknar beräknade näringsvärden och innebär inget löfte om en fullständig dagskost.

1177:s allmänna kostråd omfattar även fullkorn, frukt och baljväxter. De beskriver ett bredare matmönster än strikt LCHF. Matmängden har också betydelse för energiintaget när kolhydraterna begränsas. Sambandet mellan energi och vikt förklaras på sidan om kaloriunderskott.

Nybörjarguiden tar upp matval och planering. Frågan om mättat fett på LCHF har en egen fördjupning, liksom granskningen av kokosoljans marknadspåståenden.

Vad visar forskningen om LCHF och vikt?

Cochranes översikt från 2022 jämförde lågkolhydratkost med kost som innehöll en mer balanserad kolhydratandel hos vuxna med övervikt eller obesitas. Forskarna bedömde att skillnaden i vikt var liten eller obefintlig upp till två år. Tillförlitligheten för viktresultaten var måttlig.

En av analyserna gällde studiernas perioder för viktnedgång hos vuxna utan typ 2-diabetes. Den byggde på 14 randomiserade studier med 1 805 deltagare. Efter ett till två år var viktnedgången i genomsnitt 0,93 kg större med lågkolhydratkost. Konfidensintervallet på 95 % sträckte sig från 0,04 till 1,81 kg större nedgång.

Jämförelsen gäller skillnaden mellan kostgrupperna. Deltagare i båda grupperna gick ned i vikt, och jämförelsen ger ingen personlig viktprognos. Uppläggen varierade och lågkolhydratkosten var ofta proteinrik.

Viktresultaten avgör inte risken för hjärtinfarkt eller dödlighet. Underlaget om deltagarnas rapporterade biverkningar var otillräckligt för säkra slutsatser. Översiktens sökning sträckte sig till juni 2021.

När kostomläggningen behöver planeras med vården

Mat och behandling behöver samordnas vid diabetes. Enligt 1177 kan för lite mat efter insulin orsaka insulinkänning, alltså lågt blodsocker. Risken finns även med SU-preparat. Ta en större kostomläggning med diabetesteamet och ändra inte behandlingen på egen hand. Sluta inte med insulin på egen hand vid typ 1-diabetes. Typ 2-diabetes och lågkolhydratkost behandlas separat.

Läkemedel av typen SGLT2-hämmare används också vid hjärt- och njursjukdom hos personer utan diabetes. Janusinfo anger minskat kolhydratintag som en riskfaktor för ketoacidos under behandlingen. Ketoacidos kan vara livshotande. Tillståndet kan förekomma utan högt blodsocker och även hos personer utan diabetes. Prata med förskrivaren före kostomläggningen.

Om du är gravid och följer en särskild diet eller utesluter livsmedelsgrupper rekommenderar 1177 kontakt med barnmorskan för kostgenomgång. Den här sidans viktjämförelse är inget upplägg för graviditeten.

Vid hetsätningsstörning kan dieter öka sötsuget och utlösa ny hetsätning, enligt 1177. Sök hjälp i vården vid ätstörningsproblematik innan du försöker hantera vikten genom fler matregler.