Är för mycket protein farligt?

Frågan dyker upp så fort någon äter mer protein än vanligt: skadar det njurarna? Svaret beror på vems njurar det handlar om. Har du friska njurar finns inget stöd i forskningen för att ett högt intag ger skada. Har du redan nedsatt njurfunktion gäller en annan verklighet, där proteinmängden är en del av behandlingen och avgörs av vården. Det är den distinktionen som avgör svaret. Högproteindiet för viktnedgång berör riskfrågan bara i förbigående.

Skadar högt proteinintag njurarna hos friska?

Här gäller resonemanget den som inte har någon känd njursjukdom. EFSA konstaterade redan 2012 att protein är en modulator av njurfunktionen och ökar den glomerulära filtrationshastigheten, men att ett intag kring referensvärdet inte är en riskfaktor för njursvikt hos friska personer. Hos den som redan har en njursjukdom bidrar ett högt intag i stället till att funktionen försämras ytterligare, skrev myndigheten i samma utlåtande.

En metaanalys av Devries och kollegor i Journal of Nutrition 2018 gick igenom 28 studier med sammanlagt 1 358 deltagare mellan 23 och 72 år, samtliga utan njursjukdom. Grupperna med högt intag låg i snitt på 1,81 gram protein per kilo kroppsvikt mot 0,93 gram i jämförelsegrupperna. Gränsen för ”högt” sattes till minst 1,5 gram per kilo, minst 20 E% eller minst 100 gram om dagen. Forskarna fann ingen skillnad i hur GFR, måttet på njurarnas filtreringsförmåga, förändrades mellan grupperna. Forskarna skriver rakt av: ”HP intakes do not adversely influence kidney function on GFR in healthy adults.”

Begränsningen hör till resultatet. Studierna i genomgången var mestadels korta, evidensgraden bedömdes som låg till mycket låg enligt GRADE-systemet, och personer med redan nedsatt njurfunktion var uteslutna ur underlaget.

En nyare metaanalys av Teixeira Silva och kollegor i Diabetes, Obesity and Metabolism 2026 sökte litteratur fram till maj samma år och inkluderade 22 randomiserade studier. Högt intag definierades som ungefär 25 till 35 E% eller minst 2,0 gram per kilo om dagen. eGFR ökade något i högproteingrupperna, men kreatininvärdet, det vanligaste labbmåttet på njurfunktion, låg still. Forskarnas egen formulering: ”without consistent biochemical evidence suggestive of renal injury.”

Också den här genomgången bär en reservation. De flesta studierna var korta, och kreatininbaserade skattningar av njurfunktion kan i sig påverkas av hur mycket protein någon äter.

Har du nedsatt njurfunktion gäller andra regler

Kronisk njursjukdom vänder resonemanget om. Nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom, godkänt 2024 och byggt på riktlinjer från KDIGO och NICE, säger att den som har diagnosen bör undvika ett högt proteinintag, definierat som mer än 1,3 gram per kilo normalvikt och dygn. Primärvården kan i stället rekommendera 0,8 gram per kilo. En striktare proteinreducerad kost på 0,6 gram per kilo ordineras bara av en njurmedicinsk specialist tillsammans med en dietist.

Problemet är att många inte vet var de befinner sig. Enligt 1177 tar det ofta flera år innan kronisk njursjukdom ger några symtom alls, och en del lever länge med sjukdomen utan att känna till den. Utvecklingen sträcker sig ofta över 10 till 30 år. Du märker som regel ingenting om njurarna bara fungerar lite sämre än de ska. Diagnosen sätts med blodprov som mäter kreatinin och Cystatin C, inte med hur du mår för stunden.

Kan mycket protein utlösa en giktattack?

En tredje grupp berörs på ett annat sätt. Enligt 1177 finns puriner rikligt i rött kött, inälvsmat, skaldjur, öl och dryck med fruktos, och den typen av kost höjer urinsyranivån och risken för gikt.

• Rött kött
• Inälvsmat
• Skaldjur
• Öl
• Dryck med fruktos

Giktattacker kopplas särskilt till proteinrik mat i kombination med stora mängder mat och alkohol. Rådet från 1177 är normalstora portioner kött, fisk eller fågel, 100 till 125 gram. Ungefär 15 procent av alla med förhöjd urinsyra utvecklar gikt. De allra flesta med ett förhöjt värde får aldrig ett anfall.

Hur mycket protein räknas som för mycket?

Livsmedelsverkets grundbehov för en frisk vuxen ligger på 0,83 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Det är ett golv för intaget, inte en övre gräns, och myndigheten säger ingenting om risk vid högre intag på sin proteinsida. NNR 2023 sätter i stället ett spann: 10 till 20 procent av energin bör komma från protein. Är du 65 år eller äldre höjs rekommendationen. Den blir 1,2 till 1,5 gram per kilo, eller 15 till 20 E%.

EFSA har ingen fastställd övre gräns för protein hos friska vuxna. Myndigheten anger att ett intag på det dubbla referensvärdet, ungefär 1,66 gram per kilo, räknas som säkert. Det är ett angivet referensvärde, inte ett tak att hålla sig under.

Högproteindietens praktiska intervall för viktnedgång, 1,6 till 2,2 gram per kilo, ligger vid och strax över EFSA:s referensvärde för säkert intag.

Vem bör vara extra försiktig?

Två grupper har skäl att tänka efter innan de ökar proteinintaget rejält.

• Den som har en känd eller misstänkt njursjukdom, se avsnittet om nedsatt njurfunktion och rutan ovan.
• Den som redan har förhöjd urinsyra eller tidigare haft gikt. Se avsnittet om giktattacker och portionsrådet på 100 till 125 gram.

Utanför de här två grupperna beskriver sidan vad evidensen visar. Vad just du personligen bör äta är en annan sak. Jag är kostrådgivare och skribent, inte legitimerad, och den bedömningen hör hemma hos läkare eller dietist när den blir individuell.