Flytande kalorier: varför läsk och juice inte mättar som mat

• Studien (DiMeglio och Mattes, 2000) gav 15 personer 449 kcal extra energi om dagen, som antingen godis eller läsk, i en crossover med två fyraveckorsperioder.
• Godiset kompenserades till 118 procent: deltagarna åt mindre av annan mat i motsvarande grad.
• Läsken kompenserades till minus 17 procent: det totala energiintaget steg med nästan hela tillägget.
• Vikt och BMI ökade signifikant bara under läskperioden. Studien anger inget kilotal.
• Hunger och fysisk aktivitet var oförändrade i båda perioderna.
• Underlaget är smalt: 15 personer, bara läsk mot godis, bara fyra veckor per period.
• En burk läsk på 33 cl innehåller 142 kcal, enligt Livsmedelsverket.

Vad räknas som flytande kalorier?

Flytande kalorier är energi som kommer i dryck i stället för i fast föda: läsk, juice, smoothie, alkohol och kaffedrycker med mjölk eller socker. Volymätning tar grunderna i energitäthet, hur mycket energi en given vikt eller volym mat bär. Sidan här stannar vid vätskans särfall, mättnaden när samma energimängd dricks i stället för äts.

Studien: vad DiMeglio och Mattes faktiskt mätte

Studien som ligger bakom rådet är DiMeglio och Mattes, publicerad i International Journal of Obesity år 2000 (PMID 10878689). Femton friska vuxna, sju män och åtta kvinnor, deltog. Upplägget var en crossover: två perioder på fyra veckor vardera, åtskilda av fyra veckors utsköljning. Under varje period lade forskarna till 1880 kilojoule om dagen till deltagarnas vanliga kost, omräknat till ungefär 449 kcal om dagen. Omräkningen är sidans egen, 1880 delat med 4,184, inte ett tal som stod i studien. I den ena perioden kom tillägget som gelégodis, i den andra som läsk.

Kompensation mäter hur mycket deltagarna åt mindre av annan mat för att väga upp tillägget. 118 procent betyder att godistillägget åts bort helt och lite till. Minus 17 procent betyder motsatsen: ätandet av annan mat sjönk knappt, så det totala intaget steg med nästan hela läsktillägget.

Vad studien inte visar

• Bara 15 personer deltog.
• Bara läsk jämfördes mot godis. Inget om mjölk, smoothie, kaffe eller alkohol.
• Bara fyra veckor per period.
• Bara friska vuxna ingick.
• Inget kilotal för viktökningen, bara att den var statistiskt signifikant.

Möjlig förklaring: varför magen inte registrerar drycken

En möjlig förklaring till skillnaden ligger i magsäckens tömning. En genomgång av Janssen och medförfattare i Alimentary Pharmacology & Therapeutics 2011 (PMID 21342212) beskriver magsäckens motilitet, hur den rör sig och töms, som en nyckelfaktor bakom hunger, mättnadskänsla vid måltid och mättnad mellan måltider. Fast föda begränsar hur snabbt magsäcken töms, vilket håller kvar volym och utspänning under längre tid, och den utspänningen är en av signalerna som styr när kroppen känner sig mätt.

Läsk och andra tunna drycker rinner igenom magsäcken betydligt snabbare än fast föda. Följden, om magsäckens utspänning driver mättnaden, borde bli en svagare och kortare mättnadssignal av samma energimängd i flytande form. Studien mätte inte den kopplingen direkt hos vätskor, och hur stor skillnaden är mellan olika drycker går inte att säga utifrån den.

Så mycket kalorier döljer sig i vanliga svenska drycker

Näringsvärdena nedan kommer från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, uppdaterad 2026-07-01. Portionsstorlekarna är valda för att vara vanliga mått, i ett fall en uppskattning, medan energiinnehållet per mängd är hämtat direkt ur databasen.

Vad du kan göra i praktiken

Studien testade bara ett byte, läsk mot fast föda, och den försiktiga slutsatsen stannar där. Byt läsk mot vatten, kaffe eller te utan tillsatser, snarare än att dra ett brett förbud mot att dricka energi. Om mönstret håller över längre tid, eller gäller mjölk, smoothie och alkohol, säger studien ingenting om. Energibalansen avgör ändå resultatet, och den räknar du ut med ditt kaloriunderskott.