Gör sötningsmedel att du går upp i vikt?

Vad säger WHO om sötningsmedel och vikt?

Världshälsoorganisationen publicerade år 2023 en riktlinje om sötningsmedel. Den avråder från att använda dem för viktkontroll, varken för att gå ner i vikt vid övervikt eller fetma eller för att förebygga ohälsosam viktuppgång. Rekommendationen är villkorad och bygger på det WHO själv beskriver som ”low certainty overall”, låg visshet i evidensen som helhet. Villkorad betyder att WHO väger nyttan mot riskerna och landar i ett råd i stället för en regel utan undantag. Låg visshet betyder att framtida forskning kan ändra bilden.

Riktlinjen gäller viktkontroll, inte en säkerhetsbedömning av sötningsmedel i sig. Den frågan kommer längre ner på sidan. Den omfattar heller inte personer med redan konstaterad diabetes, som är exkluderade ur underlaget WHO utgått från.

Källa: WHO:s riktlinje om sötningsmedel, 2023.

Korttidsstudier och långtidsstudier ger olika svar, och det är ingen motsägelse

WHO:s underlag delas i två sorters studier, och de pekar åt olika håll. Korttids-RCT, oftast tre månader eller kortare, visar lägre vikt och lägre BMI hos dem som får sötningsmedel. Långtidskohorter, med en genomsnittlig uppföljning på cirka 13 år, visar i stället högre BMI och en ökad risk för fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och död av alla orsaker. Ingen av slutsatserna är fel. De svarar bara på olika frågor: vad som händer när sötningsmedel läggs till under några veckor, och vad som skiljer människor som redan dricker sötningsmedel år efter år.

WHO pekar själv ut omvänd kausalitet som den troliga förklaringen till kohortresultaten. Den som redan har övervikt eller fetma väljer oftare sötningsmedel, vilket kan göra att sambandet går åt andra hållet än det ser ut vid en första anblick. Det är ett skäl till att rekommendationen stannar vid villkorad och låg visshet i stället för en rak avrådan.

Effekten syns mot socker, inte mot vatten

Tre oberoende genomgångar landar i samma mönster. Jämfört med vatten, placebo eller ingenting alls hittar WHO inga effekter på vikt eller BMI av sötningsmedel. Jämfört med socker syns en skillnad, och den skillnaden är hela anledningen till att korttidsstudierna visar lägre vikt.

Livsmedelsverkets kunskapsgenomgång (L 2022 nr 20) sammanställde 25 RCT och fann ett energiintag som var 136 kcal lägre totalt hos dem som fick sötningsmedel. Uppdelat efter jämförelse var skillnaden 241 kcal lägre mot socker, och ingen signifikant skillnad mot vatten.

Rostampour och kollegors metaanalys (2024), läst i original och med GRADE-betyget högt för just det här utfallet, kommer till samma mönster med egna siffror. Mot socker minskade energiintaget med 175,26 kcal per dag (95 % KI -296,47 till -54,06), byggt på 13 artiklar och 944 deltagare. Mot vatten ökade energiintaget i stället med 29,94 kcal per dag, en skillnad som inte var statistiskt signifikant, byggt på 8 artiklar och 655 deltagare. Studierna varade minst fyra veckor och mätte energiintag, inte kroppsvikt över tid.

Källor: Livsmedelsverkets kunskapsgenomgång om sötningsmedel (L 2022 nr 20) och WHO:s riktlinje ovan.

Den svenska myndighetsbilden, och jävsnyansen ingen skriver ut

1177 har sökts igenom. Ingen sida om sötningsmedel och vikt finns där, och den luckan får stå som den är i stället för att fyllas med en påhittad hänvisning.

Livsmedelsverkets slutsats ligger nära WHO:s. Sötsug och mättnad verkar inte påverkas i någon tydlig riktning, men jämfört med socker syns ett minskat energiintag och något lägre vikt. Myndigheten påpekar samtidigt att många av de ingående studierna har brister.

En nyans handlar om vem som betalat för studierna. Av de 29 interventionsstudierna i WHO:s metaanalys var 11 helt eller delvis finansierade av industrin. Räknas alla 29 in blir resultatet en viktskillnad på -0,71 kg (95 % KI -1,13 till -0,28). Räknas de 11 industrifinansierade studierna bort sjunker skillnaden till -0,33 kg, och den är då inte längre statistiskt signifikant (95 % KI -0,80 till 0,13).

Ökar sötningsmedel aptiten eller sötsuget?

Här går resultaten åt flera håll samtidigt, och det gör de fortfarande efter flera metaanalyser. Hunger uppmätt i 5 RCT visar ingen tydlig skillnad mellan sötningsmedel och kontroll. Aptit uppmätt i 3 RCT som ingår i en metaanalys visar större aptit i gruppen som fick sötningsmedel, medan ytterligare 2 RCT som inte ingår i den metaanalysen inte visar någon tydlig effekt. Mättnadskänslan är lägre i några av studierna, men spridningen mellan dem är stor och vad det betyder i praktiken är oklart.

Sötsug i sig är svårt att mäta direkt. Forskningen använder i stället efterföljande sockerintag som en indirekt måttstock, inte ett eget uppmätt begrepp. Där syns ett mönster: i 7 RCT som jämför mot socker åt gruppen med sötningsmedel i snitt 70 g mindre socker per dag. Jämfört med vatten sågs inget ökat sockerintag i sötningsmedelsgruppen.

Vad kostar en burk light-cola i kalorier, egentligen?

Livsmedelsverkets databas anger vanlig cola (nummer 1829) till 43 kcal per 100 g och 10,5 g socker per 100 g. Cola light (nummer 1831) anges till 0 kcal per 100 g. Räknat på en burk på 33 cl, med den öppna förenklingen att 1 ml väger ungefär 1 g, blir det 142 kcal i en vanlig burk och 0 kcal i en light-burk, en skillnad på 142 kcal per burk.

Byts en burk om dagen ut mot light motsvarar det teoretiskt runt 994 kcal per vecka, avrundat till ungefär 1 000 kcal, och cirka 51 800 kcal per år, räknat rakt av på skillnaden mellan de två burkarna.

Uträkningen ska inte räknas om till kilo kroppsfett. Kroppen kompenserar delvis för ett ändrat intag, och ett resultat som mätts under några veckor går inte att förlänga rakt av till ett helt år. Talen ovan mäter energiskillnaden mellan två drycker. De lovar ingen egen viktnedgång.

Källa: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Den som vill räkna på hela dagens intag hittar verktyg på kaloriräknaren och sidan om hur många kalorier kroppen gör av med.

Är sötningsmedel säkert att dricka varje dag?

Säkerhet är en annan fråga än vikteffekten som resten av sidan handlar om. Den bedömningen gör EFSA, som sätter ett ADI-värde: ett dagligt intag som bedöms säkert under hela livet. Livsmedelsverket beskriver EFSA:s uppdrag som att undersöka toxiska effekter. Inget annat ingår.

År 2023 klassade IARC aspartam som möjligen cancerframkallande, grupp 2B, den lägsta klassificeringsnivån och en som bygger på begränsad bevisning. Samma år behöll JECFA det befintliga ADI-värdet på 40 mg per kg kroppsvikt oförändrat. Klassificeringen beskriver en fara vid någon exponeringsnivå. Den fastställer ingen risk vid det intag människor faktiskt har.

Hela ADI-tabellen för de olika sötningsmedlen, och hur det hänger ihop med en fasteperiod, finns på sidan om vad man får dricka under fastan. Källa: Livsmedelsverket om aspartam.